Jokkmokks mamma har kontakt med andar. Tydligen så är en del människor mer mottagliga än andra och kan därmed se/höra/komunicera med andar och spöken. Jag är nog Jokkmokks mammas exakta motsats; jag har då aldrig märkt av varken spöke eller ande, men det är rätt så roligt att höra hans historier om spökliftare och svarta händer och overkliga varelser som hemsökt deras hus.
Enligt Jokkmokks mamma så lämnas en del av en själv kvar i vaje rum som man bott i, varit i, sovit i. Alltså, annat än DNA som hårstrån och hudflagnespår, liksom; en spirituell del. Det händer när man lämnar ett rum, flyttar ut, att man lämnar en del av sin inre ande. I alla fall enligt Jokkmokk och hans mamma.

Så jag säger helt enkelt hej då till den lilla del av mig som får stanna kvar i rum nr 4, Inwest, medan resten åter igen packar väskorna och tuffar vidare mot nya trakter, städer och rum.

Ses vi där?

Uppe med tuppen

Det känns lite konstigt att fixa och dona nu, halv 7 på morgonen. Listan innan 08:45 har 11 punkter så det är lite supermegabråttom.
Idag är en viktig dag,
lycka lycka lycka till Kerstin!!

Kanske världens gladaste Kerstin!

The Naked And Famous – Passive Me Aggressive You

Vill ni se?

Plötsligt kan det hända att man hamnar på en vårvinter-ö mitt ute i sjön och väljer att bosätta sig där för ett tag. Då kan det se ut såhär:

Time for a walk.

Time for fun stuff

Time for silence.

Svart, vitt och allt däremellan

Helgen var mörk. Svart/vit och hård.

 Tempot är hårt, vinden är hård och till och med marken är hård igen. Det enda som gav helgen en liten färgklick var den halvliter näsblod som jag lyckades dränka alla mina papper och böcker och knappar på tangentbordet i.
Hårdast av allt är ändå viljan, så igår gjorde jag helt enkelt det enda rätta; tog en paus.

Inget telefonmöte. Inget plugg. Inget näsblod, ingen stress.

 

Istället för musikanalys svettades jag på ett underbart spinningpass. Istället för telefonmöte åt jag lunch med Jokkmokk så nu vet jag exakt allt om vart man ska stå och hur man ska bära sig åt på en rockkonsert för att ha den bästa chansen att få ett åtråvärt plektrum. Istället för statistiska diagram yogade jag i yvå timmar så min kropp blev mjuk som en geleråttas. Istället för att läsa inför Cambridgeprovet skrattade jag  med Karin över telefonen åt kalasnatten med Daniel Adams Ray.

 

Frukost på sängen. Varma vindar. Morgonprommenad och svettig cykling. Sol på himlen och mjukt gräs på marken.

Höger hand på vänster axel – nu är allt som vanligt igen!   

 

 

 

 

 

 

 

 

Kerstin Eurenius, som en omvänd Daniel typ.

 Daniel Adams-Ray – Gryningspyromanen

till love.

februari & mars

enjoy!

Dots

Close your eyes. Think of something simple.
Make dots; no stripes, no lines.
Think simple, think common, think effortless.
Just dot.

How many apples do you think I can dot before I get RSI or a tennis elbow?

suck…

Är man ute på äventyr/pysslar med annat hela dagen så får man plugga hela natten.
I år ska jag önska mig självdisciplin i julklapp…

Bon Iver

Me, the birds and James Yuill-morning walk.

It’s amazing what the sun can do to you! Every morning when I take my morning walk around the tower, the birds are already up singing for the flowers to wake up and the leaves to grow faster.
I can’t hear them, but I know they’re singing for me when I’m inside studying music, art and British history. They do not go to bed until i’ve finished both spinning and yoga. The sun makes the ice howl and dance and creak, but it’s only for a few more weeks.

In a few weeks I’ll be acting in The Disorientated Express trying to figure out who murdered Werner Von Black. We’re laughing away like drains over our costumes and I try to take every opportunity to practice my Austrian accent.

I will soon go on a trip from Istanbul to Constantinople.
I know the birds will sing for me there too.

Me, the birds and James Yuill.

Note to self:

Anteckna gärna vad du bokar för flygbiljetter, om du bokar några stycken på samma gång.
Om du är osäker på om du bokat en flygbiljett är det bra att kolla upp detta INNAN du bokar en ”utifall-att-biljett”. Annars kan det lätt bli onödigt bökigt…

Kom ihåg allt bra du kommer på!